Allmänna frågor och yttre förbindelser

Rådet för Allmänna frågor

Rådet för Allmänna frågor kallas ofta för GAC som är den engelska förkortningen för General Affairs Council.

I Rådet för Allmänna frågor representeras vissa medlemsstater av sina utrikesministrar, andra har särskilda ministrar med ansvar för EU-frågor. Under det svenska ordförandeskapet är EU-minister Cecilia Malmström ordförande när rådet behandlar allmänna frågor. I rådet tar man upp frågor som spänner över flera politikområden till exempel EU-fördragen, Lissabonstrategin, EU:s fleråriga budget eller utvidgningen. En viktig uppgift är att förbereda Europeiska rådets sammanträden, de så kallade toppmötena. Till de allmänna frågorna räknas även öppenhet och insyn i institutionernas arbete.

EU:s Östersjöstrategi

Östersjöländerna går samman för att rädda sitt gemensamma innanhav och stärka regionens konkurrenskraft. I en särskild Östersjöstrategi ska länderna tackla gemensamma problem och ta tillvara regionens speciella förutsättningar – utan att det kostar EU något extra. Förhoppningen är att fler regioner i EU ska följa efter.

• EU:s Östersjöstrategi

EU:s utvidgning

Utvidgningen av EU bidrar till att skapa säkerhet, demokrati och välstånd i Europa. Ett utvidgat EU ger ökade möjligheter till nära kontakter och samarbete med fler länder. Med fler medlemmar kan EU också spela en viktigare roll inom utrikespolitik, bistånd och handel. I nuläget förhandlar två länder om medlemskap i unionen. Det är Kroatien och Turkiet. Före detta jugoslaviska republiken Makedonien har fått så kallat kandidatlandsstatus men ännu inte börjat förhandla. Fyra andra länder; Albanien, Bosnien, Montenegro och Serbien, är potentiella kandidatländer.

• EU:s utvidgning ger ökade möjligheter

Strategi för tillväxt och sysselsättning

EU:s strategi för hållbar tillväxt och full sysselsättning, den så kallade Lissabonstrategin, är ett gemensamt ramverk för att driva på ekonomiska reformer och skapa en långsiktigt hållbar tillväxt och välfärd i Europa. Den syftar till att med gemensamma målsättningar och riktlinjer främja makroekonomisk stabilitet och stärkt konkurrenskraft, investera i forskning och utbildning, förbättra företagsklimatet, förverkliga den inre markanden, underlätta arbetsmarknadens funktionssätt och öka den sociala sammanhållningen. När Lissabonstrategin beslutades år 2000 sattes år 2010 som måldatum för strategin.

• En tillväxt- och sysselsättningsstrategi för nästa decennium

Ett hållbart Europa

Hållbar utveckling innebär att människors levnadsstandard ska förbättras samtidigt som kommande generationer ges samma möjlighet till livskvalitet och välbefinnande. EU:s stats- och regeringschefer antog 2006 en förnyad strategi för hållbar utveckling. Det svenska ordförandeskapet kommer att följa upp strategin och på basis av en rapport från kommissionen ta fram en färdplan för framtiden.

• Ett hållbart Europa

Rådet för Utrikes frågor

Under mötena i Rådet för Utrikes frågor behandlar rådet allt som berör EU:s relationer med omvärlden, inklusive den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP), den Europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP), utrikeshandel och utvecklingsamarbete. Rådet leds av Catherine Ashton, EU:s Höga Representant för utrikes frågor.

EU har en mycket viktig roll för att främja fred, demokrati, mänskliga rättigheter och ekonomisk utveckling i olika delar av världen. En målsättning är att verka för en effektiv och samstämmig extern politik som kan stärka EU som global aktör.

• EU som global aktör

EU:s krishanteringsförmåga

Utvecklingen av EU:s krishanteringsförmåga är en viktig del av målsättningen att stärka EU som global aktör. Syftet är att åstadkomma en förbättring av EU:s förmåga att agera vid krissituationer och därmed på ett effektivare sätt bidra till internationell fred och säkerhet.

Ordförandeskapet kommer att verka för att öka användbarheten av EU:s civila och militära krishanteringsförmåga, för en fortsatt förmågeutveckling och för en mer effektiv samordning mellan EU:s krishanteringsinstrument. 

Det europeiska försvarsmaterielsamarbetet ska utvecklas för att stärka den europeiska krishanteringsförmågan. Samverkan mellan EU och andra organisationer, inklusive FN, OSSE, Nato och AU kommer att prioriteras. Vidare kommer arbetet med säkerhet och utveckling och mänskliga rättigheter att utvecklas, liksom EU:s arbete med medling och säkerhetssektorreform.

Ordförandeskapet kommer att fortsätta arbetet med genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolution om kvinnor, fred och säkerhet. Uppföljning av pågående krishanteringsinsatser kommer att vara en viktig del av ordförandeskapsarbetet.

• Ett av områdena inom EU:s krishantering ligger inom försvarspolitiken, för mer information om svenska prioriteringar på området, klicka här

Förstärkt samarbete och politisk aktörsroll i världen

Ordförandeskapet kommer att verka för att stärka samarbetet med viktiga partners och utveckla EUs roll som politisk aktör.De nya förutsättningarna för en fördjupad transatlantisk dialog kommer att tas tillvara, och det politiska och ekonomiska samarbetet utvecklas.Ett toppmöte mellan EU och USA planerar att hållas under det svenska ordförandeskapet.

• Förstärkt samarbete, politisk aktörsroll och relationerna med EU:s närområde

Utveckling, klimat och demokrati

Utvecklingsländernas förmåga att hantera klimatförändringarna och effekterna av den globala ekonomiska nedgången är viktiga frågor. Ett effektivt, samstämmigt EU på utvecklingsområdet behövs,liksom en stärkt förmåga hos EU att bidra till demokratibyggande i utvecklingsländer.

• Utvecklingsfrågorna i centrum för våra globala utmaningar

Ökad frihandel

På området utrikeshandel är den övergripande målsättningen ökad frihandel och öppenhet för att främja tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling. Det svenska ordförandeskapet kommer att arbeta för att avsluta Doharundan och för framsteg, om möjligt avslut, i pågående förhandlingar om bilaterala och regionala frihandelsavtal med flera länder.