"Östersjöregionen ska bli ett föredöme för resten av Europa"
– Jag drömmer om ett rent hav och ett blomstrande näringsliv, säger statssekreterare Maria Åsenius. Hon hyser stora förhoppningar till EU:s Östersjöstrategi som ska antas under Sveriges ordförandeskap. Genom den ska länderna runt Östersjön stärka regionens konkurrenskraft, bekämpa människohandel och rädda Europas största innanhav från miljömässig kollaps.
Fotograf: Mikael Lundström
Hav och vattenleder har bundit samman människor i alla tider. Under medeltiden var Östersjön den tidens motorväg och fick handeln i regionen att blomstra. Men så kom kalla kriget och järnridån delade innanhavet mitt itu. I år är det 20 år sedan Berlinmuren föll och fem år sedan EU:s östutvidgning som gjorde åtta av nio Östersjöländer till EU-medlemmar.
Maria Åsenius är sedan hösten 2008 statssekreterare hos Sveriges EU-minister Cecilia Malmström, och håller i trådarna för EU:s Östersjöstrategi i Sverige. Hon tycker att det är hög tid för regionen att få tillbaka sin forna glans.
Men låt oss backa bandet lite. I december 2007 uppmanade EU:s stats- och regeringschefer EU-kommissionen att utarbeta en strategi för Östersjöregionen. I juni 2009 presenterades kommissionens förslag.
- Det är en helt ny samarbetsmodell. Den skiljer sig från allt som gjorts tidigare och är mycket tydligt handlingsinriktad, säger Maria Åsenius.
I september hålls en ministerkonferens om EU:s Östersjöstrategi i Stockholm. Några veckor senare ska strategin antas av EU:s stats och regeringschefer. Därefter hoppas Maria Åsenius att de länder och organisationer som är ansvariga genomför den konkreta handlingsplanen.
Östersjöregionen ett föredöme
Så vad är det för resultat Maria Åsenius hoppas på? Hon nämner tre mål: att Östersjön ska bli renare, att den inre marknaden ska fungera bättre och att göra regionen säkrare genom att öka polissamarbetet och bekämpa människohandel.
- När EU-kommissionen nu har kommit med sitt förslag kan vi inte luta oss tillbaka och säga att det var ett käckt förslag, vi måste agera tillsammans, poängterar hon.
Men kan Östersjöstrategin intressera EU:s övriga 19 medlemsländer? Maria Åsenius menar att ett makroregionalt tankesätt gynnar hela unionen. Hon tar ett exempel:
- En portugisisk investerare som vill göra affärer i regionen ska inte behöva hålla reda på åtta olika länders regelverk, vi måste ena oss kring ett gemensamt sätt att genomföra EU-lagar.
- Och det vore helt fantastiskt om Östersjöregionen kunde bli ett föredöme för andra regioner. Att kunna säga att här fungerar den inre marknaden bäst, här har man kommit längst i arbetet med den nya Lissabonstrategin för tillväxt och jobb. Jag tror att det kan leda till en otroligt spännande dynamik. Och det är ännu viktigare i ljuset av den finansiella krisen. Alla vinner på att integrationen mellan ekonomierna ökar.
Tanken är att samma modell ska fungera även i andra regioner. Maria Åsenius berättar att den österrikiska regeringen följer EU:s Östersjöstrategi med spänning för att kanske göra något liknande i Donauregionen. Hur är det då med Ryssland, det nionde Östersjölandet? Både S:t Petersburg och den ryska enklaven Kaliningrad angränsar till Östersjön, men ändå är de inte med i samarbetet.
- De är informerade om våra planer. Vi kommer bjuda in dem att samarbeta kring vissa frågor, men i grunden är detta en EU-intern strategi, säger Maria Åsenius.
Extremt känsligt hav
För egen del badar hon helst på den svenska västkusten om somrarna, men är upprörd över att vattnet i Östersjön är i så dåligt skick att badsugna Östersjöbor har fått vänja sig vid att simma i algblomningsgegga. Och havet är extremt känsligt, det tar 30 år för vattnet att bytas ut.
- Varje dag korsar 2 500 fartyg Östersjön, många av dem transporterar olja och flytande gas. Samordnar vi de transporterna bättre så hoppas vi kunna göra Östersjön säkrare även ur ett miljöperspektiv, säger Maria Åsenius.
Det märks att Maria Åsenius brinner för regionens framtid. Hur tror hon att samarbetet ser ut om tio år?
- Jag är nöjd när vi har ett rent hav utan algblomning och affärslivet blomstrar. Om tio år hoppas jag att vi har kommit en bra bit på vägen dit.
Publicerad
17 augusti11:17
Råd
Europeiska rådet (ej rådsspecifik)