Nytt parlament, ny kommission och Lissabonfördraget

• Ekonomi och sysselsättning
• Klimatet
• Övriga prioriterade frågor under ordförandeskapet

EU:s råd

På rådens sidor hittar du information, nyheter och evenemang.

• Allmänna frågor och yttre förbindelser
• Ekonomiska och finansiella frågor
• Rättsliga och inrikes frågor
• Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor
• Konkurrenskraft
• Transport, telekommunikation och energi
• Jordbruk och fiske
• Miljö
• Utbildning, ungdom och kultur

Här hittar du svaren på några av de vanligaste frågorna om Lissabonfördraget. Klicka på respektive fråga för att få fram svaret.

• När träder Lissabonfördraget i kraft?

  Den 13 december 2007 undertecknade EU:s stats- och regeringschefer Lissabonfördraget efter flera år av förhandlingar och diskussion om institutionella frågor. Genom att Tjeckien deponerade sitt ratifikationsinstrument i Rom den 13 november 2009 har alla EU:s 27 medlemsstater ratificerat Lissabonfördraget och det träder därmed ikraft den 1 december 2009.

• Vad innebär Lissabonfördraget i stora drag?

  Lissabonfördraget innehåller en rad viktiga nyheter för att EU ska kunna arbeta effektivare och samtidigt bli modernare, öppnare, mer demokratiskt och tydligare för medborgarna. Unionen blir också en starkare aktör i internationella frågor.

• Vad händer med de andra fördragen?

  Lissabonfördraget ändrar de befintliga EU- och EG-fördragen. EG-fördraget byter namn till ”Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”.

• Kommer de ”tre pelarna” att finnas kvar?

  Nej. EU ersätter och efterträder EG och indelningen av samarbetet i tre pelare upphör. Men vissa särbestämmelser kommer fortfarande att gälla för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

• Innehåller fördraget några värden?

  Ja, Lissabonfördraget fastställer ett antal värden så som respekten för mänsklig värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekten för de mänskliga rättigheterna. Det fastslås också att unionen ska främja fred, unionens värden och folkens välfärd. Men fördraget lyfter även fram respekten för varje medlemslands nationella identitet.

• Tar fördraget upp de mänskliga rättigheterna?

  Ja, unionens stadga om grundläggande rättigheter blir rättsligt bindande när unionens institutioner och medlemsstaterna tillämpar EU:s lagar och regler. Stadgan listar ett antal rättigheter som gäller för alla EU-medborgare. Det rör sig om både medborgerliga, politiska, ekonomiska och sociala rättigheter. EU ska också ansluta sig till Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna.

• Blir EU en stat nu?

  Nej, unionen förblir i grunden ett samarbete mellan suveräna stater. EU får agera endast inom ramen för de befogenheter som medlemsstaterna har gett den. Unionens befogenheter beskrivs i fördragstext i enlighet med etablerad rättspraxis i EG-domstolen.

• Får EU en president nu?

  Rollen har mer karaktären av en ordförande som ska leda Europeiska rådets möten, där EU:s stats- och regeringschefer deltar och som hittills har letts av det roterande ordförandeskapets stats- eller regeringschef. Nytt med fördraget är också att Europeiska rådet får status som en av EU:s institutioner.

• Hur väljs ordföranden och hur lång är ämbetsperioden?

  Ordföranden väljs av EU:s stats- och regeringschefer för en tid av två och ett halvt år. Ordföranden kan väljas om en gång och kan alltså totalt sitta i fem år.

• Vad händer med det roterande ordförandeskapet?

  Ordförandeskapet i ministerrådet fortsätter att rotera mellan medlemsstaterna med undantag för rådet för utrikes frågor, som kommer att ledas av en så kallad hög representant.

• Har statsminister Fredrik Reinfeldt lett sitt sista möte som EU-ordförande?

  Nej, i enlighet med en överenskommelse vid Europeiska rådet i december 2008 fortsätter det svenska ordförandeskapet att leda återstående möten i Europeiska rådet och i rådet för utrikesfrågor samt vid möten med länder utanför EU, så kallade tredjelandsmöten.

• Vilken blir den höge representantens roll?

  Han/hon får två roller, dels företrädare för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och ordförande i rådet för utrikes frågor, dels viceordförande i kommissionen med ansvar för samordning av externa frågor inom dess ansvarsområde. En europeisk utrikestjänst ska inrättas till stöd för den höga representanten. I utrikestjänsten sammanförs nuvarande funktioner från kommissionen och rådssekretariatet.

• Får Europaparlamentet mer makt?

  Europaparlamentet får nya, omfattande befogenheter i fråga om EU:s lagstiftning, EU:s budget och internationella avtal. Det blir huvudregel att parlamentet jämställs med ministerrådet i beslutsprocessen och blir ”medbeslutande”. Detta gäller bland annat inom det straffrättsliga samarbetet och polissamarbete och på jordbruks- och fiskeripolitikens område.

• Kommer ett medlemsland fortfarande kunna lägga veto?

  Ja, inom vissa frågor, exempelvis inom utrikes- och säkerhetspolitiken och skatteområdet finns den möjligheten kvar. Men majoritetsomröstning i rådet blir huvudregel i EU:s arbete bland annat inom det straffrättsliga samarbetet och polissamarbete.

• Vad betyder det ordinarie lagstiftningsförfarandet?

  Lagstiftningsförfarandet delas in två kategorier. Det ordinarie lagstiftningsförfarandet innebär att beslut ska fattas av rådet med kvalificerad majoritet och tillsammans med parlamentet (motsvarar det nuvarande medbeslutandeförfarandet). Särskilda lagstiftningsförfaranden kan t.ex. innebära att beslutet fattas med enhällighet eller att parlamentet inte är medbeslutande utan endast ska höras.

• Vad innebär kvalificerad majoritet och hur påverkas den av Lissabonfördraget?

  Det innebär att ett förslag vid en omröstning måste antas av en majoritet som är större än enkel majoritet (hälften). Från 2014 införs ett nytt system som innebär att det finns en kvalificerad majoritet då ett beslut stöds av 55 % av medlemsstaterna. Men förutsättningen är att dessa länder representerar minst 65 % av EU:s befolkning.

• Får varje medlemsland behålla sin EU-kommissionär?

  Enligt Lissabonfördragets ska kommissionen ha en ledamot per medlemsstat fram till år 2014. Men vid EU-toppmötet i december 2008 enades stats- och regeringscheferna om att kommissionen även fortsatt ska omfatta en ledamot från varje medlemsstat.

• Hur påverkas medlemsstaternas nationella parlament?

  Sveriges riksdag och parlamenten i övriga medlemsstater får mer inflytande och en tydligare roll i att bevaka om beslut ska fattas på EU-nivå eller i medlemsstaterna, det vill säga att subsidiaritetsprincipen respekteras. Om en tredjedel av medlemsländernas parlament anser att ett förslag inte borde behandlas på EU-nivå måste kommissionen överväga förslaget på nytt. Trycket på kommissionen att dra tillbaka eller ändra förslaget ökar ju fler nationella parlament som säger nej.

• Vad händer med EG domstolen?

  Domstolen ”byter namn” till Europeiska unionens domstol. Domstolens behörighet ska gälla samtliga områden i fördragen om det inte uttryckligen anges att behörigheten är begränsad. Den saknar i stort sett behörighet när det gäller gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.

• Hur påverkas polisens arbete?

  Lissabonfördraget innebär helt nya befogenheter att fatta beslut på området för straffrättsligt samarbete och polissamarbete. Genom att den nuvarande gemenskapsrättens övergripande bestämmelser görs tillämpliga på detta område kan t.ex. kommissionen nu även i dessa frågor övervaka att EU:s bestämmelser införlivas och följs på ett korrekt sätt. Det polisiära och straffrättsliga området har en särskild karaktär genom att de berör kärnuppgifter för nationalstaten, som att svara för myndighetsutövning mot enskilda medborgare.Ett antal särregler har därför införts på detta område. En sådan särbestämmelse är den s.k. nödbromsen på det straffrättsliga området som ger en möjlighet att ”bromsa” beslutsfattandet med kvalificerad majoritet i vissa fall.

• Vad händer med öppenheten?

  Lissabonfördraget slår fast att ministerrådets möten ska vara offentliga när man debatterar och stiftar lagar. EU:s offentlighetsprincip ges en större tyngd och gäller nu i stort sett alla EU-myndigheter.

• Blir det lättare för mig som medborgare att påverka EU:s beslut?

  EU-institutionerna ska medverka till en öppen debatt om unionens verksamhet och ska föra en regelbunden dialog med föreningar och organisationer. En särskild nyhet är medborgarinitiativ, som innebär att en miljon EU-medborgare tillsammans kan uppmana kommissionen att lägga fram ett lagförslag.

• Vad händer med utrikespolitiken?

  Den höga representanten får en central roll när det gäller att samordna och genomföra unionens yttre politik. En utrikestjänst kommer att inrättas, underställd den höga representanten, för att bättre samordna de yttre förbindelserna.

• Vad händer med säkerhets- och försvarspolitiken?

  Inom säkerhets- och försvarspolitiken vidareutvecklas och effektiviseras krishantering som en uppgift för unionen så att det täcker in såväl konfliktförebyggande som fredsfrämjande insatser med civila och militära resurser. Men som huvudregel krävs det att medlemsländerna enhälligt fattar den sortens beslut.

• Påverkas EU:s möjligheter att agera vid en katastrof?

  En solidaritetsklausul införs som anger att alla unionens tillgängliga instrument ska kunna utnyttjas för att bl.a. bistå en medlemsstat som drabbas av en terroristattack, en naturkatastrof eller en katastrof som orsakas av människor. Skulle detta inträffa ska den utsatta medlemsstaten kunna begära hjälp och assistans från övriga medlemsstater.

• Stärks miljösamarbetet?

  Nytt i Lissabonfördraget är att EU ska främja åtgärder på internationell nivå för att hantera miljöproblem och klimatförändringar. Det innebär exempelvis att kampen mot klimathotet ska sättas högt på EU:s dagordning.

• Kan ett medlemsland lämna unionen?

  Lissabonfördraget ger för första gången medlemsstaterna möjlighet att gå ur EU genom att införa ett förfarande som ska följas i det fall en medlemsstat frivilligt beslutar att utträda ur unionen.

• Läs mer bland Vanliga frågor och Svar