Ekonomi och sysselsättning

Fler jobb och fler i arbete

I takt med avmattningen i ekonomin väntas ytterligare varsel och uppsägningar. Detta får stora negativa konsekvenser för den enskilda individen och för samhället i stort. Den ekonomiska krisen kräver att vi agerar effektivt för att begränsa och lindra effekterna. Vi måste undvika att upprepa misstag från tidigare decennier som leder till långvarigt utanförskap eller att människor lämnar arbetsmarknaden i förtid. Ordförandeskapet kommer därför att prioritera agerande vad gäller åtgärder på arbetsmarknaden som begränsar arbetslösheten, minskar utanförskapet och får tillbaka människor i arbete samtidigt som grunden läggs för en hög och långsiktigt hållbar sysselsättning.

Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken ligger hos medlemsstaterna. EU:s mervärde ligger i gemensamt erfarenhetsutbyte och åtaganden om att nationellt vidta åtgärder som ökar sysselsättningen för kvinnor och män i hela EU. Både gemensamt och i varje medlemsstat finns ett stort behov av att hantera arbetslösheten. En snabb återgång till jobb måste underlättas, och på lång sikt måste den enskildes anställningsbarhet och ställning på arbetsmarknaden stärkas. En aktiv arbetsmarknadspolitik för bättre omställning och rörlighet på EU:s arbetsmarknad, en effektivare matchning samt ökad kompetensutveckling och fler entreprenörer är viktiga faktorer för att hantera jobbkrisen på kort och lång sikt. På företagsområdet är, förutom finansiell stabilitet och förbättrad tillgång till kapital, arbetet med regelförenklingar och bättre villkor för mindre företag viktigt.

Fungerande finansmarknader genom bättre tillsyn och reglering

Den nuvarande krisen hade inte blivit lika allvarlig om tillsynsorganen kunnat förutse riskerna på finansmarknaderna. Därför behövs nya regler och förstärkta tillsynsorgan. Ordförandeskapets målsättning är att nå en överenskommelse om formerna för en ny tillsynsstruktur, som bl.a. innebär att ett europeiskt organ inrättas som ska övervaka stabiliteten i det finansiella systemet som helhet. Den nya strukturen innehåller också ett förslag som innebär att ett europeiskt system för finansiell tillsyn på mikronivå etableras som bl.a. ska säkerställa en väl fungerande tillsyn över gränsöverskridande banker och ett fungerande samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter.

Långsiktig tillväxt och sysselsättning under nästa årtionde

Samtidigt som EU hanterar den allvarliga ekonomiska krisen får inte de långsiktiga utmaningarna glömmas bort. Det är endast genom hög sysselsättning och sunda offentliga finanser som vi kan säkra våra välfärdssystem i Europa. Den ekonomiska krisen har visat på vikten av långsiktiga reformer för att underlätta omställning, framväxten av nya företag och arbetstillfällen. Krisen är också en möjlighet att skapa en ekonomi som kombinerar tillväxt med miljömässig hållbarhet. Grunden för en återhämtning av ekonomin ligger i öppna, inkluderande och väl fungerande marknader inom och utanför EU. Det måste bli lättare för konsumenter och företagare att ta tillvara fördelarna med EU:s inre marknad. Ett bra företagsklimat med enkla regler sporrar till nya och växande företag. Forskning och innovation skapar nya utvecklingsområden. Väl fungerande arbetsmarknader i samverkan med moderna socialförsäkringssystem underlättar omställningar för både företag och individer. Inför nästa årtionde står EU inför flera stora utmaningar: att utvecklas i en ökad global konkurrens, återställa balansen i de offentliga finanserna och möta den utmaning en åldrande befolkning innebär. En ny strategisk och fokuserad plan för långsiktig tillväxt och välfärd behövs. Ordförandeskapet avser bidra till att lägga grunden för nästa långsiktiga tillväxt- och sysselsättningsstrategi, det vill säga Lissabonstrategins uppföljare. Arbetet sker med målet att under det svenska ordförandeskapet enas om övergripande utmaningar och inriktning. Beslutet om nästa strategi fattas under det spanska ordförandeskapet våren 2010.