När EU:s stats- och regeringschefer avslutade toppmötets första dag hade de ännu inte lyckats nå enighet i frågan om de så kallade snabbstartspengarna. Det vill säga den finansiering som behövs för att snabbt få igång klimatanpassningsåtgärder i utvecklingsländerna under perioden 2010-2012. Nu fortsätter förhandlingarna under natten.

Snabbstartspengarna och slutförberedelserna inför klimatkonferensen i Köpenhamn var huvudfrågan under EU-toppmötets första dag.

- Nästa vecka möts fler än 110 stats- och regeringschefer i Köpenhamn. Vi står fortfarande fast vid vårt mandat från oktober. I EU höjer vi våra utsläppsminskningar till 30 procent till år 2020 förutsatt att andra delar av världen gör samma åtaganden. Vårt bud är alltså villkorat. EU står bara för 13 procent av de globala utsläppen, så vi kan inte lösa de här problemen själva. Det krävs ett globalt svar, sa statsminister Fredrik Reinfeldt under presskonferensen på torsdagskvällen.

Gemensamt mandat

EU:s stats- och regeringschefer enades redan i oktober om ett gemensamt förhandlingsmandat inför FN:s klimatkonferens i Köpenhamn. Då fastslog man att det behövs 100 miljarder euro årligen de kommande tio åren för att klara av att bekosta utvecklingsländernas klimatomställningar. De pengarna ska komma från såväl utvecklingsländernas egna insatser som den internationella koldioxidmarknaden och internationell offentlig finansiering. Den senare ska vara i storleksordningen 22-50 miljarder euro, och av det beloppet ska EU bidra med sin ”fair share”. Dessutom kom EU-ledarna överens om att utvecklingsländerna behöver en extra ekonomisk injektion på 5-7 miljarder euro per år 2010-2012 för att komma igång, så kallad snabbstartsfinansiering. Att medverka till den siffran var dock frivilligt, bestämde man.

Flera EU-länder ställde sig länge skeptiska till att mitt i den ekonomiska och finansiella krisen lägga pengar på den typen av finansiellt stöd, men ställde sig ändå bakom slutsatsformuleringarna från oktobertoppmötet. Sedan dess har det pågått interna konsultationer om hur mycket snabbstartspengar som varje EU-land är beredda att skjuta till. Japan har redan lagt sitt bud och USA kommer sannolikt att snart annonsera sin siffra. Och nu fortsätter alltså EU:s interna förhandlingar under natten. Statsminister Fredrik Reinfeldt räknar med att kunna presentera en siffra imorgon, då toppmötet fortsätter.

- Vi kommer att arbeta hela natten för att få allt på plats. Mellan 27 självständiga stater finns det alltid olikheter. Men jag tror att vi kan ha fått fram en bättre siffra imorgon bitti än vad vi har i kväll när det gäller pengar för anpassningsåtgärderna. Under middagen var stämningen att det finns en tydlig samsyn kring behovet av europeiskt ledarskap när det gäller avslutningen i Köpenhamn. Därför fortsätter vi diskussionerna, sa Fredrik Reinfeldt.

Finansfrågor och EU:s framtid

Även den ekonomiska och finansiella krisen togs upp under mötet. EU-länderna har arbetat hårt för att lyfta unionen ur den ekonomiska och finansiella krisen. Vid toppmötet betonades vikten av att få ett nytt system för tillsyn av de finansiella marknaderna på plats, vilket EU:s finansministrar enades om i förra veckan. Europeiska rådet diskuterade också effekterna av de stödåtgärder som satts in under krisen, samt utformningen av så kallade exitstrategier, det vill säga kommande avvecklingar av de stödåtgärderna.

Vid årsskiftet går den så kallade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning ut, och en ny EU2020-strategi ska på plats, med syfte att stärka EU:s globala konkurrenskraft. Diskussionerna om detaljerna kring den strategin kommer att fortsätta under det spanska ordförandeskapet nästa år.