Staffan Tillander är klimatambassadör. se2009.eu träffade honom och frågade om de sista förberedelserna inför Köpenhamn.

Kan du kort beskriva din roll och ditt arbete inför klimatkonferensen i Köpenhamn?
- Jag är ett stöd till den svenska miljöministern och Miljödepartementet. Mycket handlar om internationella kontakter och dialog. Vår roll som EU-ordförande har naturligtvis varit helt central i detta arbete.

På vilket sätt pågår förberedelserna just nu, i ett internationellt perspektiv?
- En intensiv politisk process pågår och har pågått hela året för att nå en samsyn kring centrala frågor. Och EU har drivit på för att andra parter ska höja sina bud om finansiering och utsläppsreduktion. Som hävstång har EU:s erbjudande om 30 procents utsläppsminskning använts.

- I Köpenhamn måste tillräckliga åtaganden och åtgärder finnas på bordet. De måste sedan inkluderas i en överenskommelse för att klimatet ska kunna räddas. Konsultationerna mellan bland annat miljöministrarna är allt mer intensiva nu. Syftet är att säkerställa att det blir en överenskommelse som omfattar de mesta av de globala utsläppen - både i-ländernas och de växande och mer avancerade u-landsekonomiernas.

Internationella förhandlingar, som inför och under denna klimatkonferens, verkar vara så komplicerade. Kan du säga något kort om komplexiteten? Hur gör man till exempel för att ta hänsyn till alla olika parters behov och krav?
- Först och främst, klimatförändringarna har en genomgripande, global påverkan. De griper in i alla sektorer och i nationernas allra viktigaste intressen, som ekonomi, ekologi och säkerhetspolitik. De drabbar såväl i-länder som u-länder. Världens fattigaste och mest sårbara länder drabbas hårdast, samtidigt som de har svårast att möta dessa förändringar.

- Klimatförändringarna som hot och problem är ett gigantiskt lapptäcke av olika intressen och positioner. De är inte alldeles lätta att få samman. Men man kan också se möjligheterna. Det finns många kostnadseffektiva sätt att spara energi och miljö på och samtidigt rädda klimatet. Lyckas vi skapa en positiv dynamik i förändringsarbetet, då kan det både underlätta förhandlingarna, få förändringen att gå fortare och bli billigare än vad vi annars trott var möjligt.

- Och vi har faktiskt sett en del tendenser i denna riktning det senaste halvåret. EU har använt sitt 30 procentsmål som en hävstång för att förmå andra att anstränga sig mer och höja sina bud. Nu har flera länder gjort det. Växande u-landsekonomier som Brasilien och Indonesien, som kan minska avskogningen. Sydkorea ska minska sina utsläpp. I-länderna Australien och Japan har förbättrat sina bud om utsläppsreduktion till i storleksordningen 25 procent inom ramen för en internationell överenskommelse. Det är glädjande.

Hur tror du att klimatkonferensen och resultatet därifrån kommer att påverka vardagen för EU:s medborgare i framtiden?
- Förändringsarbetet i EU pågår sedan ett antal år. Förhoppningsvis kommer det att intensifieras ytterligare efter Köpenhamn. Ett EU som ligger i framkant kan också bli ett EU som har den modernaste teknologin, bästa miljön och nya jobb och investeringsmöjligheter.