Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionen och Europeiska kommissionen välkomnar de steg som har tagits vid Förenta nationernas klimatförhandlingar som idag avslutas i Bangkok, men understryker att tempot och ambitionsnivån måste höjas avsevärt om man ska få till stånd en stark internationell överenskommelse vid klimatkonferensen i Köpenhamn i december.

Europeiska unionen strävar efter en ambitiös, global och bindande överenskommelse i Köpenhamn, ett avtal som bygger på Kyotoprotokollet och inbegriper alla parter i FN:s klimatkonvention, inklusive USA. Vid mötet i Bangkok uttryckte EU åsikten att ett enda fördrag skulle vara bästa sättet att uppnå dessa mål.

- De två veckornas förhandlingar här i Bangkok har inneburit en del framsteg, framför allt vad gäller att korta texten och att göra den effektivare, säger Anders Turesson, chefsförhandlare för Sverige. Parterna har slutligen kommit fram till effektiva och livliga förhandlingar på en konstruktiv nivå. Framsteg har gjorts på ett antal områden för stöd till utvecklingsländer, till exempel kapacitetsuppbyggande för att hantera klimatförändringar, ett ramverk för åtgärder för anpassning till klimatförändringar och tekniskt samarbete. Detta kommer att underlätta våra överläggningar under de två månader som återstår till Köpenhamnsmötet.

- Det framgår dock tydligt att tempot är för lågt. Förhandlingarna har fortfarande inte fokuserat på de kärnfrågor som måste lösas, till exempel hur stora industriländernas utsläppsminskningar måste bli och vilka åtgärder utvecklingsländerna ska vidta för att motverka sina utsläppsökningar. Detta gör det i sin tur svårt att i konkreta termer diskutera ekonomiskt stöd.

- Tiden håller på att rinna ut. Tempot i förhandlingarna måste öka vid den sista förberedande förhandlingsomgången i Barcelona nästa månad. Dessutom kommer andra internationella högnivåmöten att äga rum under de kommande veckorna och under dessa måste tydliga politiska riktlinjer kunna ges till förhandlarna så att deras ambitionsnivå höjs inför Köpenhamn.

 - Det har aldrig funnits någon starkare förespråkare för Kyotoprotokollet än Europeiska unionen. Det är i hög grad tack vare vår beslutsamhet som protokollet är i kraft idag. Och vi är på mycket god väg att uppfylla, eller till och med överträffa, Kyotoåtagandena om att minska utsläppen av växthusgaser med 8 procent, säger Artur Runge-Metzger, chefsförhandlare för Europeiska kommissionen.

- I Köpenhamn vill vi ha en juridiskt bindande överenskommelse som säkerställer att såväl USA som de ekonomiskt mer avancerade utvecklingsländerna deltar. En överenskommelse där ett eller flera av länderna med störst utsläpp saknas skulle inte förhindra att den globala uppvärmningen når farliga nivåer.

- Den nya överenskommelsen ska bygga på de erfarenheter vi har fått hittills. Under senare år har vi satsat mycket på grundläggande effektiva åtgärder mot klimatförändringar, till exempel tydliga målformuleringar, ett gemensamt redovisnings- och övervakningssystem, flexibla mekanismer och starka efterlevnadssystem. Därför finns det ingen anledning att börja om från början i Köpenhamnsavtalet.

Bakgrund

EU kämpar för ett ambitiöst och omfattande globalt klimatavtal som förhindrar att den globala uppvärmningen når farliga nivåer, dvs. mer än de 2 °C över den förindustriella nivån som har räknats fram av forskarna. Forskningen visar att industriländerna, för att denna nivå inte ska överskridas, fram till år 2020 måste minska sina utsläpp av växthusgaser till 25-40 procent under 1990 års nivåer, och att utvecklingsländerna måste begränsa sina snabbt ökande utsläpp till cirka 15-30 procent under de nivåer man, om inga åtgärder vidtas, kommer att nå år 2020. 
Europeiska unionen har på egen hand förbundit sig att till år 2020 minska sina utsläpp till minst 20 procent under 1990 års nivåer och genomför nu denna minskning med hjälp av ett lagstiftningspaket som trädde i kraft tidigare i år samt ett omfattande program för ökad energieffektivitet. EU har också föresatt sig att minska utsläppen till 30 procent under förutsättning att andra industriländer i Köpenhamn går med på att göra jämförbara minskningar och att ekonomiskt mer utvecklade utvecklingsländer i rimlig utsträckning bidrar till en global överenskommelse efter egen förmåga och möjlighet.

EU anser att industriländerna måste öka sitt ekonomiska stöd för att bidra till en dämpning av och anpassning till klimatförändringar och har åtagit sig att bidra med sin del. EU:s stats- och regeringschefer förväntas ytterligare utforma sitt finansieringsförslag på det kommande toppmötet i Bryssel den 29-30 oktober.