Ekonomisk och finansiell kris, oenighet i klimatfrågan, institutionell osäkerhet och regeringskris i dåvarande ordförandelandet Tjeckien. När Sverige tog över ordförandeskapet för EU:s ministerråd i juli 2009 var utmaningarna många. Statsminister Fredrik Reinfeldt ser tillbaka på en hektisk höst och konstaterar att det svenska ordförandeskapet har uträttat det man föresatt sig.

- Det var många som skämtade med oss innan vi tog över, och sa att man längtade efter ett svenskt ordförandeskap. De förutsatte att det skulle vara präglat av ordningsamhet och god förmåga att driva processer framåt. Mitt intryck är att vi delvis har levt upp till de förväntningarna, säger Fredrik Reinfeldt.

"Har inte hunnit smälta allt än"

Han säger att han känner sig nöjd när han ser tillbaka på de sex månaderna i EU:s förarsäte. Nöjd med att ”vi uträttat vad vi föresatte oss”, med att sakpolitiken är på plats.

För egen del tar han med sig många minnen från hösten. Det roligaste, berättar han, har varit möjligheterna att vara en del i de internationella sammanhang där Sverige vanligtvis inte ingår, som G8 och G20. De sju toppmötena med länder utanför unionen sticker också ut lite extra, liksom de intensiva förhandlingsdygnen under FN:s klimatkonferens i Köpenhamn.
- De dygnen är en oerhörd erfarenhet, och en inblick i både världens ambitioner och världens brister. Det kommer jag att ta med mig. Men förmodligen har jag inte hunnit smälta och ta in allt än. Det kommer nog när jag har fått lite mer tid för reflektion, säger Fredrik Reinfeldt.

Kriserna är undanröjda

Ordförandeskapets prioriterade frågor var till stor del krishantering; kris i ekonomin, kris i hanteringen av klimatfrågan och kris i EU:s institutionella ramverk. 3 300 möten, oräkneliga telefonsamtal och en mängd resor senare är kriserna undanröjda. EU:s finansmarknad har fått en finansiell tillsyn på plats, unionen har ett gemensamt mandat i klimatfrågan, Lissabonfördraget har trätt i kraft och EU har enats om två nya ledare – en permanent ordförande och en ”utrikesminister”.
- Men det har varit en väldig prövning av ett slag som man inte alltid får i livet. Helt plötsligt testas ens förmåga på nya områden och man är inte alltid säker på hur det ska gå. Det har varit en hektisk höst, säger Fredrik Reinfeldt.

På frågan om vad som varit svårast att hantera under hösten nämner Reinfeldt två saker: Lissabonfördraget och klimatet.
- Diplomatiskt och arbetsmässigt var Tjeckiens presidents invändningar mot Lissabonfördraget den svåraste prövningen. Vaclav Klaus tillförde ett krav väldigt sent i processen som dels var komplicerat i sig, dels beskrev han det på ett sätt som skapade följdreaktioner i grannländerna. Dessutom tyckte en del som bevittnade detta att reaktionen borde vara att gå väldigt hårt mot honom. Det blev många saker att hantera på en gång och det hade lätt kunnat leda till en tidsförskjutning. Men vi lyckades lösa det, säger han.

"Det globala ledarskapet saknar det EU har"

- Svårast att hantera rent sakpolitiskt har varit klimatfrågan. Av det enkla skälet att det finns en frustration kring att vi kan konstatera vetenskapligt att människan påverkar klimatet och att vi i grunden har både ekonomiska styrmedel och teknologi att göra något åt det, säger Fredrik Reinfeldt.

Han ledde EU i förhandlingarna under FN:s klimatkonferens i Köpenhamn i december. Tidigare under hösten kom EU:s stats- och regeringschefer överens om ett gemensamt mandat i klimatfrågan, men vid FN-konferensen lyckades världen inte enas.
- Och det beror på att det globala politiska ledarskapet saknar det EU har, nämligen ett väloljat beslutsmaskineri. Dessutom är det alldeles för många som inte tar sitt ansvar, säger Reinfeldt och fortsätter:
- Givet hur mycket jag har jobbat med det här och hur drivande demokratierna var i Köpenhamn, för det var huvudsakligen så det såg ut, så kom vi ändå en bit. Det dokument vi tog fram har egentligen strukturen för hur man ska lösa detta, men otillräckliga siffror och ambitioner.

Läs en sammanställning av vad det svenska ordförandeskapet uppnått via länken till höger.

Det sista rådsmötet är avslutat och de prioriterade frågorna är i hamn. Snart är det dags för Spanien att ta över det roterande ordförandeskapet för EU:s ministerråd. Nedan finns en sammanställning av de resultat som uppnåtts inom centrala politikområden under det svenska ordförandeskapet.

Klimat

Ordförandeskapets målsättning var att EU skulle fortsätta ta ansvar för att möta klimathotet och agera enat och samlat vid FN:s klimatkonferens i Köpenhamn i december (COP15). Under hösten har ett mandat inför slutspurten av förhandlingarna i Köpenhamn antagits. Mandatet innebar bland annat:

• Ett långsiktigt utsläppsmål: att fram till 2050 bör EU sänka utsläppen av växthusgaser med 80-95 procent jämfört med 1990.
• Ett kort- och medelsiktigt utsläppsmål: att EU under alla förhållanden kommer att minska utsläppen med 20 procent fram till 2020, med 30 procent om andra parter gör tillräckliga utsläppsminskningar.
• Krav på minskade utsläpp från internationella transporter: för flyget krävs en minskning med 10 procent och för sjötrafik med 20 procent till 2020 jämfört med 2005. EU menar att avgifter från flyg och sjöfart bör användas för att betala insatser i utvecklingsländer, inte minst för de allra fattigaste.
• Krav på att stoppa förstöringen av regnskog: förstöringen ska ha halverats till 2020 och ha upphört till 2030. EU vill se beslut vid mötet i Köpenhamn som stoppar regnskogsskövlingen, stödjer återskogningen och skapar ett hållbart skogsbruk. 
• En överenskommelse om EU:s bidrag till klimatfinansiering: EU har ställt sig bakom att behovet av långsiktig finansiering uppgår till 100 miljarder euro per år till 2020. EU uppskattar det globala behovet av snabbstartsfinansiering till närmare 7 miljarder euro årligen för åren 2010-2012. EU och dess medlemsstater är beredda att bidra med 2,4 miljarder euro årligen för detta.

Vid FN:s klimatkonferens i Köpenhamn nåddes en politisk överenskommelse som noterades av konferensen. Från EU:s sida hade vi önskat oss ett ambitiösare resultat. Utsläppsminskningsåtagandena är för svaga och det sätts inget långsiktigt mål för utsläppsbegränsningarna. Det är dessutom oklart hur en ny rättsligt bindande överenskommelse ska komma på plats. Bland de positiva aspekterna av överenskommelsen kan noteras

• Erkännande av 2 gradersmålet
• Åtaganden om finansiering till utvecklingsländernas klimatarbete
• Att ledande snabbväxande utvecklingsländer accepterar att lista vissa åtaganden och att redovisa dessa på ett transparent sätt

Det var också positivt att EU:s medlemsländer var samordnade och pådrivande för högre ambitioner tillsammans med flera afrikanska länder och ö-stater.

Ekonomiska krisen

Ordförandeskapets målsättning var att EU skulle gå stärkt ur den ekonomiska och finansiella krisen. Under hösten skulle vi hantera krisen, skapa bättre finansmarknader genom ökad tillsyn och reglering samt upprätthålla ordningen i de offentliga finanserna. Under det svenska ordförandeskapet har följande därför bland annat genomförts:

• Bättre och ökad finansiell tillsyn: Kraftfulla europeiska institutioner för övervakning av finansmarknaderna ska motverka uppkomsten av nya kriser och utöva gränsöverskridande tillsyn. Ett gemensamt ”systemriskråd” (European Systemic Risk Board, ESRB) bildas för att övervaka stabiliteten i det finansiella systemet som helhet. Samtidigt skapas tre nya myndigheter för tillsynen av finansföretag: Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten samt Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten.
• Stopp för en osund bonuskultur: Medlemsländerna har enats om nya bindande EU-regler för ersättningssystem i banker och värdepappersföretag. Dessa främjar ansvar för en långsiktigt sund och hållbar utveckling i bankerna. De ska dessutom förebygga riskfyllda beteenden som kan hota stabiliteten i det finansiella systemet.
• Nya europeiska regler för kapitaltäckning: Reglerna minskar möjligheterna att sälja vidare risker och gör bankerna mer motståndskraftiga mot förluster i dåliga tider. Därmed minskar risken för att hushåll och företag drabbas av att kreditförsörjningen stryps.
• Finanspolitisk exit: Genom skapandet av Göteborgsprinciperna, en finanspolitisk exitstrategi för hur man ska återgå till sunda offentliga finanser och antagande av Excessive Deficit Procedures (EDP),  har ordförandeskapet hanterat det svåra läget för offentliga finanser i medlemsländerna och skapat en process för vägen framåt.
• Finansmarknadsexit: Det finns nu tydliga principer för avvecklingen av stödåtgärderna för finansmarknaderna. Genom dessa strategier får sunda banker rätt incitament för en återgång till en konkurrenspräglad marknad och övriga banker får incitament att ta itu med sina brister.
• Förbättrade arrangemang för finansiell krishantering: Ett arbete har inletts för att ta fram nya åtgärder för tidiga insatser och hantering av gränsöverskridande banker i kris.
• En ny tillväxtstrategi för EU 2020: Ordförandeskapet har gjort ett avstamp för tillväxtarbetet kommande decennium. Fokus för det framtida tillväxtarbetet ska vara en ekoeffektiv ekonomi, stärkt konkurrenskraft, ökade investeringar i forskning och utbildning, full sysselsättning och högt arbetskraftsutbud samt långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Lissabonfördraget

Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december. Vägen dit kantades av ett omfattande arbete med institutionella frågor:

• Ny kommissionsordförande: I september utnämndes José Manuel Barroso till att fortsätta som ordförande för Europeiska kommissionen.
• Tjeckisk underskrift: Efter att Europeiska rådet 29-30 oktober givit Tjeckien ett förtydligande angående tillämpningen av stadgan om de grundläggande rättigheterna skrev landets president Vaclav Klaus under den tjeckiska ratifikationen.
• Tillsatta tjänster: Vid ett extra informellt toppmöte 19 november utsågs Herman van Rompuy till permanent ordförande för Europeiska rådet för en period på två och ett halvt år. Catherine Ashton utsågs till Hög representant för utrikes- och säkerhetsfrågor för en period på fem år.
• Lissabonfördragets ikraftträdande: Alla förberedelser kunde fullbordas för ett ikraftträdande av Lissabonfördraget den 1 december.

EU:s Östersjöstrategi

Ordförandeskapet har haft som ambition att anta en EU-strategi för Östersjön som ska ge ett renare hav och göra regionen mer ekonomiskt dynamisk:

• Östersjöstrategin på plats: Trots att åtta av de nio länder som gränsar till Östersjön är EU-medlemmar har det saknats en strategi från EU:s sida för hur vi ska öka tillväxten i regionen och hur vi ska hantera miljöhotet mot Östersjön. Östersjöstrategin är därför ett viktigt instrument i arbetet för en renare Östersjö och en konkurrenskraftig Östersjöregion.

Stockholmsprogrammet

Ordförandeskapets ambition var att utifrån visionen om ett tryggare och öppnare Europa där enskildas rättigheter värnas, anta ett program på det rättsliga området, kallat Stockholmsprogrammet. Programmet kommer att styra EU:s rättsliga, polisiära och migrationssamarbete de kommande fem åren. Det lyfter bland annat fram:

• Värnad integritet: Individens integritet och rätt till privatliv sätts tydligare i centrum.
• Stärkt rättsäkerhet: Arbetet för att stärka rättssäkerhet för misstänkta och skydd för personuppgifter förbättras.
• Ökat samarbete: Medlemsstaternas samarbete för att gemensamt bekämpa grova gränsöverskridande brott såsom människohandel och narkotikasmuggling förstärks.
• Ambition om asylsystem: På migrationsområdet tas tydlig ställning för ett gemensamt rättssäkert och effektivt asylsystem ska vara på plats senast 2012.

Utvidgning

Den fortsatta utvidgningsprocessen är av strategisk betydelse för Europa. Ordförandeskapets målsättning var att säkra fortsätta framsteg i utvidgningsprocessen.

• Avtal mellan Kroatien och Slovenien: Ordförandeskapet bistod i överenskommelsen mellan Kroatien och Slovenien om skiljedomsprocess för gränstvisten mellan de bägge länderna. Kroatiens förhandlingar går nu in i slutskedet och ordförandeskapet hoppas att ett antal förhandlingsområden kan stängas den 21 december .
• Turkiets förhandlingar fortskrider: Översynen av Turkiets utestående tillämpning av Ankara-protokollet kunde ske med beaktande av den ömtåliga förhandlingsprocessen på Cypern. Ordförandeskapet hoppas att miljökapitlet för Turkiet kan öppnas den 21 december.
• Ansökningar bedöms: Rådet har beslutat att ta ställning till medlemskapsansökningarna från Island, Albanien och Montenegro när Europeiska kommissionen presenterat sina yttranden. För Island väntas det ske redan i börjat av året så att en förhandlingsstart under våren är möjlig.
• Interimsavtal med Serbien: Serbiens interimsavtal med EU (om handel och handelsrelaterade frågor) kan börja tillämpas.

EU som global aktör

Ordförandeskapets målsättning var att stärka EU som global aktör med en tydlig agenda för fred, utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter. Ambitionen var att utveckla EU:s förmåga att agera vid internationella kriser, stärka samarbetet med viktiga partners och bidra till samverkande EU-insatser inom så väl utrikes- och säkerhetspolitik som handels- och utvecklingspolitik:

• Sju toppmöten med länder utanför unionen: Sydafrika, Brasilien, USA, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina. Klimatfrågan var huvudämne i vart och ett av de sju toppmötena, i syfte att driva på länderna inför klimattoppmötet i Köpenhamn.
• Nya utrikestjänsten (EEAS): Europeiska rådet 29-30 oktober godkände ordförandeskapets riktlinjer om inrättandet av en Europeisk utrikestjänst. Rapporten lägger grunden för det förslag som ska presenteras av den Höga representanten.
• Östliga partnerskapet genomförs: Genomförandet av det Östliga partnerskapet har påbörjats och en rad framsteg har nåtts.
• Fördjupad strategi för Afghanistan/Pakistan: Ordförandeskapet har tagit fram en fördjupad EU-strategi för Afghanistan och Pakistan. Arbetet med implementeringen av strategierna pågår.

Övriga viktiga frågor:

Arbetsmarknad och sociala frågor

• Aktiv arbetsmarknads- och socialförsäkringspolitik: Ordförandeskapet har betonat vikten av att uppmuntra och stödja människor att komma in i eller tillbaka till arbetslivet. En aktiv arbetsmarknads- och socialförsäkringspolitik kommer att gynna de personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, oavsett om det är låg- eller högkonjunktur. Arbetet kommer att fortsätta genom EU:s nya strategi för tillväxt och sysselsättning.
• Jämställdhet och tillväxt: Ordförandeskapet har lyft fram hur jämställdhet kan stärka tillväxten. Frågan är viktig i kommande arbete med EU:s nya strategi för tillväxt och sysselsättning.
• Egenföretagare: En politisk överenskommelse nåddes om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare/självständiga medhjälpare.

Utbildning

• Ökat fokus på lärarnas roll för europeisk konkurrenskraft: Ordförandeskapet har lyft frågor kring lärare och skolledares roll för utbildningens kvalitet och för Europas konkurrenskraft.
   

Bistånd

• Klimat och utveckling: Med ett mellan- till långsiktigt perspektiv enades biståndsministrarna om hur utvecklingssamarbetet kan inkorporera frågor om klimatförändring och hur vi kan stödja partnerländerna i deras ansträngningar med att få samstämmighet i arbetet med fortsatt utveckling och hanteringen av klimatförändringarna.
• Biståndseffektivitet: Ett operationellt ramverk har antagits för att hjälpa EU att leva upp till internationella åtaganden gjorda i Paris och Accra.

Handelsfrågor

• Frihandelsavtal mellan EU och Sydkorea: Ordförandeskapet har slutförhandlat frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea. Avtalet kommer att ta bort i princip samtliga tullar och en rad andra hinder för handel och investeringar mellan de bägge ekonomierna.
• Tjänstedirektivet och varupaketet införs den 1 januari: Under ordförandeskapet har genomförandet av de båda reformpaketen slutförts. Tjänstedirektivet och varupaketet kommer att göra det lättare och mindre kostsamt att handla med varor och tjänster på EU:s inre marknad.

Säkerhetspolitik, försvar, civil krishantering

• Gemensam och förbättrad sjöövervakning: Östersjöländerna knyter samman sina olika system för sjöövervakning och sjölägesbilder, både mellan myndigheterna inom länderna och länderna emellan. På så sätt kan vi bättre hantera civil sjöfart, sjösäkerhet, miljöfrågor samt skydd mot brottslighet och militära hot. Detta är en modell som kan användas i andra regioner i EU, exempelvis Medelhavet och Nordsjön. Det är ett smart och effektivt sätt som kräver mycket små ekonomiska medel och leder till stor nytta för EU:s medborgare.
• EU:s stridsgrupper får ökad användbarhet: Förutsättningar har skapats för att stridsgrupperna ska kunna nyttjas på ett mer flexibelt sätt utanför snabbinsatskonceptet, vilket ökar EU:s krishanteringsförmåga.
• Förbättrad civil-militär samverkan: EU:s krishanteringsförmåga stärks genom att civila och militära resurser samordnas och verkar mot samma mål.
• Konkurrensneutral försvarsindustri: En öppen och transparent europeisk marknad för försvarsmateriel med likvärdiga konkurrensvillkor är viktig för att utveckla den europeiska försvarsindustrin. Det är nödvändigt för att den europeiska industrin ska kunna konkurrera på den globala markanden. En deklaration om detta antogs av medlemsländerna och den europeiska försvarsbyrån fick i uppdrag att föra arbetet framåt.

Ekonomiska frågor

• Mindre momsfusk: Allmänna riktlinjer som syftar till att bekämpa momsfusk och som ger medlemsstaterna möjlighet att införa omvänd skattskyldighet för moms på utsläppsrätter. Överenskommelsen kommer att hjälpa medlemsstaterna att bekämpa bedrägerier på ett mer ändamålsenligt sätt och därigenom förbättra effektiviteten på marknaden för utsläppshandel.
• Nya regler om tobaksskatt: Överenskommelsen innebär att medlemsstaterna bättre kan uppnå hälsomålen genom att minimiskatten på cigaretter höjs. Även minimiskatterna på cigarrer, cigariller och röktobak höjs. Detta bidrar till att minska tobakskonsumtionen.

Rättsliga och inrikes frågor

• Misstänktas rättigheter stärks: EU har för första gången gjort framsteg när det gäller att stärka misstänktas rättigheter i brottmål. Arbetet har pågått sedan 2004 utan framgång. Ministrarna kom som ett första steg överens om ett instrument om att den misstänkte ska ha rätt till information och tolkning. Dessutom har beslut fattats om hur arbetet med att stärka rättssäkerheten ska bedrivas de kommande fem åren. Detta omfattar bland annat rätten att företrädas av advokat.
• Skärpt straffrätt mot människohandel: Samsyn har nåtts om skärpta straffrättsliga regler mot människohandel. Begreppet människohandel vidgas att omfatta fler fall än i dag samtidigt som straffen höjs på EU-nivå. Utöver detta har EU kommit överens om en åtgärdsinriktad plan för hur samarbetet med länder utanför EU ska bedrivas i kampen mot människohandel. Syftet är att tidigt förebygga att människor blir offer för människohandel.
• Bättre informationsutbyte för mer effektiv brottsbekämpning: En strategi för hur informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter ska bli mer effektivt och rättssäkert har antagits. Skyddet för enskildas personuppgifter ska stärkas.
• Viseringsfrihet: Beslutet om viseringsfrihet för fYROM, Montenegro och Serbien sänder en stärkt signal gällande de respektive ländernas EU-perspektiv.
• Stödkontor för asylfrågor: Rådet har under svensk ledning nått en överenskommelse om att inrätta ett stödkontor för asylfrågor och att detta kommer att placeras i Valetta, Malta. Stödkontoret är viktigt för att det gemensamma asylsystemet ska fungera.
• Gemensamma asylsystemet: Vi har gjort väsentliga framsteg i förhandlingarna av det gemensamma asylsystemet.
• Handlingsplan för ensamkommande barn: På svenskt initiativ har rådet uppdragit åt kommissionen att ta fram handlingsplan med konkreta åtgärder för att möta problematiken med ensamkommande barn. Ensamkommande barn är ett växande problem i många EU-länder, inte minst i Sverige.
   

Hälso- och sjukvårdsfrågor

• Tillgång till verksamma antibiotika: Ordförandeskapet har drivit fram ett förslag som innebär att medlemsländerna gemensamt ska hitta vägar för att stimulera läkemedelsindustrin att forska fram nya fungerande antibiotika. Ordförandeskapet har också tagit initiativ till samarbete mellan EU och USA kring antibiotikafrågor.
• E-hälsa för förbättrad patientsäkerhet vid vård i annat EU-land: För att patienter ska kunna få en effektiv och säker behandling och vård i ett annat EU-land har ordförandeskapet drivit på ett samarbete inom medlemsländerna kring e-hälsa.
• Pandemin – influensa A(H1N1): En strategi mot influensan antogs under svenskt ordförandeskap. Strategin omfattar tillgång till vaccin, vaccinationsstrategi, godkännandeprocess för vaccin, information till allmänheten, globalt samarbete och beredskap inom andra samhällssektorer än sjukvården. Ordförandeskapet och Europeiska kommissionen har vid ministermötena givit en lägesrapport om utvecklingen av den nya influensan i EU och dess grannländer. Gemensamma rådsslutsatser har tagits fram.

Konkurrenskraft och forskning

• Mot en ekoeffektiv ekonomi: Ordförandeskapet har lyft fram möjligheterna i om¬ställningen till en eko-effektiv ekonomi: hur Europa kan ta sig ur den eko¬nomiska krisen genom en grön väg mot stärkt konkurrenskraft, välfärd och nya jobb.
• Bättre regler: Ordförandeskapet har trappat upp arbetet med regelförbättring och fått medlemsstaterna att enas om fortsatt intensifierat arbete inom Europeiska kommissionen, rådet och Europaparlamentet.
• Kunskapstriangeln ska stärka Europas innovationskraft: Att få investeringar i utbildning och forskning att leda till innovationer som kan ge tillväxt är avgörande för Europas konkurrenskraft. Arbetet har lett till att frågan nu finns högt på EU:s dagordning.
• En mer effektiv förvaltning: Genom elektronisk förvaltning läggs grunden för bättre tillväxt, ökad rörlighet och större öppenhet. Medlemsstaterna har enats om en ministerdeklaration för att bygga en bättre ”eUnion” fram till 2015.

Ett EU patent

• Överenskommelse om gemensamt EU-patent: Efter decennier av förhandlingar finns nu en överenskommelse i allt utom språkfrågan om hur ett gemensamt EU-patent ska utformas och regleras. EU-patentet kommer att främja innovation och ge europeisk industri bättre möjligheter att konkurrera på den globala marknaden.

Jordbruk- och fiske

• Förbättrad fiskekontroll: Ordförandeskapet ledde förhandlingar som gjort att EU nu får gemensamma regler för fiskekontroll. Reglerna innebär att konsumenten kan följa fisken från nät till bord.
• Stärkt djurskydd: Det svenska ordförandeskapet har arbetat fram en preliminär överenskommelse med  Europaparlamentet om innehållet. Det nya direktivet är ett stort steg för att uppnå ett bättre djurskydd för försöksdjur i EU samtidigt som den europeiska forskningens konkurrenskraft värnas. Det återstår vissa tekniska anpassningar till följd av att Lissabonfördraget trätt ikraft.

Telekommunikation och transport

• Telekompaketet: Efter två års förhandlingar lyckades ordförandeskapet att ena rådet och få stöd av Europaparlamentet för ett beslut som innebär bättre tjänster och skydd för användare samt tydligare krav på information om vilka tjänster som operatörerna erbjuder.
• EU:s framtida transportpolitik: Arbetet har påbörjats under svenskt ordförandeskap. Fokus på klimatsmart och säkra transporter i Europa och på att få fungerande godskorridorer genom EU.

Energi

• Energieffektivisering: Ordförandeskapet har nått målsättningen att leverera ett ambitiöst och betydelsefullt energieffektiviseringspaket med tre direktiv. Direktiven handlar om energimärkning av energirelaterade produkter, energimärkning av däck och en reviderad lagstiftning om byggnaders energiprestanda. 
• Förstärkt energisamarbete med USA: Det svenska ordförandeskapet har förstärkt energisamarbetet mellan EU och USA genom etablerandet av ett nytt Energiråd.

Miljö

• Utfasning av fosfat i tvättmedel: Sverige förbjöd fosfat i tvättmedel 1 maj 2008 och har arbetat för ett förbud på EU-nivå. Östersjöstrategin innehåller mål om att fasa ut fosfater från tvätt- och rengöringsmedel och Sverige har fått i uppgift att leda detta arbete. Ordförandeskapet har drivit frågan och har under hösten sett enskilda medlemsländer och industrin ta egna initiativ i frågan. Europeiska kommissionen kommer inom kort föreslå lagstiftning.

Herman Van Rompuy valdes till Europeiska rådets permanente ordförande på toppmötet 19 november 2009. Mindre än två veckor senare tillträdde han sin tjänst. Här svarar han på frågor om sin nya roll, vad han hoppas uppnå under sin tid som ordförande och vad han kommer lägga krut på.

Du valdes till ordförande för Europeiska rådet, en helt ny roll. Vad är dina ambitioner?
Jag vill bidra till att stärka Europeiska rådets kapacitet att leda EU. Rådet är den institution som beslutar om EU:s riktning. Vi måste forma en grupp, en krets, som är överens och arbetar mot samma mål: Europeiska unionen. Vi måste också lägga större tyngd på de politiska beslut som går bortom de traditionella slutsatserna. Medborgarna måste få tydliga och synliga budskap. Vi har redan arbetat med detta och kommer att fortsätta att göra det.

Vilka är de första frågorna du kommer att ta tag i?
Jag anser att de ekonomiska frågorna – hur man på bästa sätt samordnar sig för att motverka krisens effekter på arbetstillfällen och statliga finanser, hur man kan planera för nästa steg när den ekonomiska återhämtningen är säkrad – ligger överst på dagordningen för stats- och regeringscheferna under de kommande månaderna. Jag anser att vi måste angripa de största frågorna systematiskt. Vi måste ha tillfälle att diskutera dem på djupet på ett öppet sätt. Jag tänker sammankalla ett informellt möte i februari där de ekonomiska och sociala frågorna ska stå i centrum.

Men Europeiska rådet har också en rad andra frågor på sitt bord, allt från efterdyningarna av Köpenhamnsmötet till energifrågor, vår strävan efter bättre säkerhet och rättvisa för alla våra medborgare, och internationella frågor.

Vad hoppas du ha uppnått när din period som ordförande är slut om två och ett halvt år?
Jag hoppas att tillsammans med mina kollegor dra nytta av den kapacitet som Europeiska rådet har för att utforma ett tydligt, samordnat ledarskap för Europa. Om EU ska skörda frukterna av Lissabonfördraget – få effektivare institutioner som kan leverera konkreta resultat för medborgarna och möjliggöra för Europa att använda sin tyngd internationellt – så har Europeiska rådet en nyckelroll att spela. Jag kommer att samarbeta med kommissionsordföranden, Europaparlamentets talman och de roterande ordförandeskapen för att uppnå detta.

Hur kändes det när du fick reda på att du hade alla EU:s stats- och regeringschefers stöd och valdes som ordförande i rådet? Vad tänkte du?
Som du vet så hade jag inte sökt den här tjänsten. Men när det blev klart att det fanns ett enhälligt stöd för mitt namn så accepterade jag det och har nu tagit mig an arbetet med övertygelse och entusiasm. Det var svårt för mig att avsäga mig styret av mitt land, men jag ser samtidigt beslutet som ett erkännande mot Belgien, ett av de länder som var med och grundade EU, och som alltid har engagerat sig i byggandet av Europa.

Hur förbereder du dig för detta nya jobb?
Som du förstår så fylls min agenda snabbt. Det första jag tagit tag i har varit att tala med mina kollegor i Europeiska rådet. Sedan den 1 december har jag rest runt i Europa för att träffa flera av dem och jag kommer att fortsätta i januari. Även om jag redan träffat dem i rådsmöten i egenskap av Belgiens premiärminister, så har det känts viktigt att träffa dem var och en och informellt för att höra om deras synpunkter och prioriteringar. Jag tänker ta under övervägande allas intressen och de frågor som är känsligast för dem. Vårt arbete måste ge resultat åt alla. Från 1 januari kommer jag att ta mig an mitt arbete fullt ut.
Jag vill också passa på att tacka Fredrik Reinfeldt för det goda samarbetet under övergångsperioden och för hans effektiva hanterande av införandet och genomförandet av Lissabonfördraget.

Vad har det svenska ordförandeskapet 2009 åstadkommit inom området för rättsliga och inrikes frågor? Justitieminister Beatrice Ask och migrationsminister Tobias Billström lyfter här fram några av de viktigaste punkterna.

Stockholmsprogrammet, som anger ramarna för EU:s arbete inom polis- och tullsamarbete, räddningstjänst, straffrättsligt och civilrättsligt samarbete, asyl, migration och viseringspolitik för åren 2010–2014, har präglat ordförandeskapet för Justitiedepartementets statsråd, Beatrice Ask och Tobias Billström.

- Arbetet med Stockholmsprogrammet har mötts av ett stort engagemang från medlemsstaterna. Vi är glada över att ha nått de mål vi satte för Stockholmsprogrammet. EU sätter fokus på individens rättigheter och behov. Vi tar krafttag mot brottsligheten. Samtidigt värnar vi individens rättigheter över ett brett spektrum, från migranters rättigheter och en rättssäker och förutsägbar asylprocess till integritetsskydd och stöd till brottsoffer, säger Beatrice Ask och  Tobias Billström.

Redan inför ordförandeskapet tog de personliga kontakter med medlemsstaterna. Kommissionen lade sedan fram sitt förslag i juni. I juli diskuterades programmet vid det informella ministermötet i Stockholm. Under september träffade statssekreterarna på Justitiedepartementet, Magnus G Graner och Minna Ljunggren, sina kollegor från så gott som alla medlemsstater för att inhämta deras synpunkter på förslaget. 

Resultatet har blivit ett Stockholmsprogram som är ambitiöst, praktiskt och som har en bättre balans mellan brottsbekämpning och individens rättigheter. Medborgarperspektivet är tydligt.

- Den största effekten när Stockholmsprogrammet träder ikraft är att medlemsstaterna och RIF-rådet får tydliga ramar för vad de ska fokusera på och kan arbeta mer effektivt. Arbetet mot människohandel förstärks. Den grova brottsligheten får det tuffare. Personuppgifter om individer ska skyddas bättre, säger Beatrice Ask.

För asyl- och migrationsområdet är programmets största inverkan att arbetet med det gemensamma europeiska asylsystemet fortsätter och att utvecklingen av EU:s externa dimension tar fart. Kring detta rådde det stor enighet bland medlemsstaterna redan på informella RIF i somras.

- Jag är glad över att vi fått tydliga skrivningar om arbetskraftsinvandring och om migration och utveckling, säger Tobias Billström.

- Vi har bekräftat målet om ett gemensamt asylsystem till 2012. Asyllotteriets dagar är räknade. Viseringsfriheten för västra Balkan kommer att betyda mycket för hundratusentals människor. Från den 19 december 2009 kan medborgare i  Serbien, Montenegro och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien resa viseringsfritt till Schengenområdet. Det tycker jag att vi alla ska vara stolta över att ha åstadkommit, avslutar Tobias Billström.

Fem beslut som har fattats i RIF-rådet under det svenska ordförandeskapet

• Stockholmsprogrammet (som anger ramar för EU:s arbete inom polis- och tullsamarbete, räddningstjänst, straffrättsligt och civilrättsligt samarbete, asyl, migration och viseringspolitik för åren 2010–2014)
• Krafttag mot människohandel: ett mer samlat angreppssätt från skärpt straffrätt till samarbete med länder utanför EU 
• Bättre informationsutbyte för mer effektiv brottsbekämpning 
• Stödkontor för asylfrågor skapas och placeras i Maltas huvudstad Valletta 
• Handlingsplan för ensamkommande barn antogs

En mer omfattande förteckning finns i dokumentet via länken till höger.

Utrikesminister Carl Bildt sammanfattade under en presskonferens i Bryssel den 21 december de utrikespolitiska frågorna under det svenska ordförandeskapet. - Vi har uppdaterat EU:s politik på avgörande områden. De mest uppmärksammade är Afghanistan och Mellersta östern, sa utrikesministern under pressträffen.

112 möten på 135 dagar med fler än 20 000 delegater och på 26 orter i Sverige i fler än 65 olika lokaler. Ordförandeskapet har varit en rejäl utmaning för det svenska mötessekretariatet och dess chef Mårten Grunditz. Nu ser han tillbaka på det gångna halvåret med både lättnad och glädje.

- Den stora mängden möten och platser, antalet variabler i varje möte och en stram budget har varit en jobbig ekvation. Men tack vare god planering, pålitliga leverantörer och kompetent egen personal har vi faktiskt hållit hela vägen, säger han.

Mårten Grunditz har deltagit i många EU-möten under sina år som chef för EU-enheten i UD, bland annat under det förra ordförandeskapet. Men han har inte tidigare arbetat med logistiken bakom dem.

- Är man delegat med koncentration på substansen i ett möte är det svårt att uppfatta hur många logistiska detaljer som ett väl fungerande internationellt arbetsmöte rymmer. Och det är i detaljerna djävulen lurar. Vi har därför varit noga med att predika att alla som jobbar ute på ett möte har ett ansvar för både helheten och detaljerna, säger han.

Många möten och stram budget

Det stora antalet möten och placeringen av mötena på orter och vid tidpunkter som sekretariatet oftast inte har kunnat påverka, har varit en stor utmaning. En annan har varit budgetramen, 421 miljoner.

- En del av våra utländska kollegor trodde oss knappt när vi berättade om vår ram. Men genom bland annat centraliserad upphandling, användning av en och samma konferensanläggning för 35 möten, ministermöten lagda kant i kant med varandra ser det ut att klara sig, säger Mårten Grunditz.

”Mötena ska föra EU:s dagordning framåt”

Sekretariatet har fått många positiva kommentarer från journalister och utländska delegater. Mötena har uppfattats som välorganiserade, trevliga och snygga. Media har uppskattat tekniken och öppenheten, bland annat de mixade zonerna på många möten.

Väloljat och punktligt - Finns det ingen risk att vi bekräftat bilden av svenskarna som tråkiga och förutsägbara?

- Det är väl inte meningen att delegaterna ska slå klackarna i taket på mötena? Mötena är en del i en politisk process. De ska föra EU:s dagordning framåt och lyfta in nya aspekter på den. Men i mån av tid har vi serverat glimtar av Sverige som en modern nation, som ett matland och som ett land med fin natur och kultur, säger han.

”Planeringen och riskanalysen gav oss trygghet”

Planeringen av mötesverksamheten påbörjades i januari 2008. Strax innan ordförandeskapet drog igång gjorde sekretariatet också en omfattande riskanalys av saker som kunde gå fel och tog fram förslag till åtgärder.

- Vi har lyckligtvis inte haft någon allvarlig olycka, ingen skadegörelse eller ens personalbortfall till följd av influensan, men det har skänkt oss trygghet att veta att vi haft reservplanering för allt sådant och mycket mer som kunde ha gått snett, säger Mårten Grunditz.

Den långa planeringsperioden och riskanalysen skapade stor tillförsikt från start. Personalen har fått höra av en del delegater att de sett märkligt lugna ut.

- Det beror nog också på att vi predikat just vikten av att åtminstone se lugn och behärskad ut. En arrangör som rusar fram genom korridorerna med stressad blick sprider ju inte direkt förtroende bland kollegor och delegater, säger han.

I eftermiddags ansökte Serbien formellt om medlemskap i EU. Serbiens president Boris Tadić överlämnade landets ansökan till Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt i Stockholm.

- Jag välkomnar detta historiska steg för Serbien. Det speglar den serbiska regeringens starka målmedvetenhet och det breda folkliga stödet för EU-medlemskap. Ett serbiskt medlemskap är viktigt inte bara för Serbien, utan för regionen som helhet. Det här är ett viktigt bidrag till EU-familjen, sa Fredrik Reinfeldt vid en pressträff.

”Historisk dag för mitt land”

- Det här är en historisk dag för mitt land. Det är det tionde året av demokratiskt liv, tio år efter krigets slut, tio år efter slutet på vår isolering. På dessa tio år har vårt huvudsakliga mål varit att föra Serbien in i EU. Nu ska vi fortsätta med våra reformer och hoppas kunna bli fullvärdig EU-medlem om några år, sa Boris Tadić.

Våren 2008 undertecknades det så kallade stabiliserings- och associeringsavtalet om frihandel mellan Serbien och EU. Sedan dess har den koalitionsregering som president Tadic leder både genomfört en rad reformer, bland annat inom rättsområdet, och förbättrat det tekniska samarbetet med FN:s krigsförbrytartribunal, där flera tidigare politiska ledare står åtalade efter 90-talets stridigheter i regionen.

Nyckelland på västra Balkan

Olli Rehn, EU-kommissionär med ansvar för utvidgningsfrågor, var också med på presskonferensen. Han konstaterade att Serbien har kommit långt de senaste tio åren:
- Jag talar å hela EU-kommissionens vägnar när jag säger att kommissionen ser fram emot att arbeta med Serbien. Serbien är ett nyckelland på västra Balkan, och vi ser nu att hela regionen rör sig allt närmare EU. Det är viktigt i en fredsbevarande aspekt och för Europas framtid, sa han.

Nu återstår alltså flera reformer från Serbiens sida. Samtidigt ska ansökan behandlas enligt de procedurer som gäller i EU. Första steget är att ministerrådet tar ställning till om Serbien kvalificerar som kandidatland för att därefter ge EU-kommissionen i uppdrag att påbörja förhandlingar med kandidatlandet. På frågan om när ett slutligt medlemskap kan bli aktuellt svarade EU-kommissionär Olli Rehn att det borde bli aktuellt inom det närmsta decenniet.

Vid miljörådet i Bryssel den 22 december antog ministrarna slutsatser om kemikaliers kombinationseffekter och gav en signal till kommissionen om att EU-lagstiftningen behöver anpassas för att ta hänsyn till detta. Under lunchen diskuterade ministrarna utfallet av den precis avslutade klimatkonferensen i Köpenhamn. De antog också slutsatser om biologisk mångfald efter 2010 samt om regional förvaltning av vatten och havsmiljö.

Kombinationseffekter av kemikalier
Ministrarna antog slutsatser om kombinationseffekter av kemikalier. Det handlar om kemikalier, som i kombination med andra kemikalier, kan vara skadliga för folkhälsan. Riskbedömningar för enskilda kemikalier är inte tillräckliga för att bedöma kombinationseffekterna. Rådet uppmanar därför kommissionen att se över EU-lagstiftningen för att anpassa den för att ta hänsyn till kemikaliers kombinationseffekter.
 
Vision för biologisk mångfald efter 2010
Rådet antog slutsatser om biologisk mångfald efter 2010. Slutsatserna som ministrarna antog sätter ramar för EU:s målsättning och lyfter även fram det globala perspektivet för EU-målet. Slutsatserna ger en EU-gemensam grund för diskussioner vid UNEP:s möte på Bali i februari. Spanien planerar för att anta ett nytt mål för EU:s biologiska mångfald under våren 2010, baserat på ett förslag från kommissionen som väntas komma i början av 2010.

Hur gick det i Köpenhamn?
Ministrarna diskuterade utfallet av FN:s klimatkonferens i Köpenhamn den 7-18 december. Ministrarna uttryckte besvikelse över utfallet av Köpenhamnsmötet och var eniga om att EU bör fortsätta att sträva mot höga ambitioner och ledarskap för klimatarbetet. EU:s miljöministrar kommer att fortsätta att diskutera hur man ska vidare i frågan vid det informella miljöministermötet i Sevilla den 15-17 januari 2010.

Förvaltning av havsmiljön
Ministrarna enades om slutsatser om regional förvaltning av vatten och havsmiljö, där även genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen ingår. Slutsatserna i miljörådet innebär också att EU:s miljöministrar uppmanar kommissionen att skyndsamt utse Östersjön till pilotprojekt för snabbare och strängare åtgärder för att förbättra havsmiljön. Kommissionen kommer också skyndsamt att ta fram ett förslag till förbud i hela EU mot fosfater i tvätt- och rengöringsmedel i syfte att minska övergödningen. 
 
Debatt om biocider
Ministrarna höll en policydebatt om ett förslag till en reviderad förordning om biocider. Biocider är kemiska eller biologiska preparat eller verksamma ämnen som är avsedda att förstöra eller hindra skadliga organismer. Exempel på biocider är antibiotika, bekämpningsmedel, desinfektionsmedel och konserveringsmedel.
 

Ordförandeskapet närmar sig sitt slut. Socialminister Göran Hägglund och Folkhälsominister Maria Larsson kan blicka tillbaka på ett halvår med många frågor på bordet. E-hälsa, antibiotikaresistens, patientrörlighet och alkohol och hälsa är några frågor som ministrarna behandlat.
– Det har varit ett oerhört privilegium att få leda EU som ordförande, säger Göran Hägglund. Och jag tror att vi har lyckats vända på saker och sätta patienten i centrum, istället för att utgå från systemet och sätta patienten i andra hand.

Den nya influensan är en annan fråga som ordförandeskapet fått hantera.
– Det är en fråga som vi inte riktigt planerat för men som har varit efterfrågat. Där har vi tagit hjälp av varandra, och jag tycker att vi fullföljt det väl, säger Maria Larsson.

Frågor på hälsoområdet som behandlats under hösten: 

Antibiotikaresistens

I december antog ministrarna slutsatser om antibiotikaresistens. Slutsatserna tar bland annat upp stimulansåtgärder för utveckling av nya effektiva antibiotika. I slutsatserna får kommissionen också i uppdrag att inom 24 månader återkomma med en handlingsplan för utvecklingen av nya effektiva antibiotika.

eHälsa

EU har gått från att se e-Hälsa som en rent teknisk fråga till att i stället diskutera användningen och nyttan av olika tjänster för patienter och sjukvården. Exempel på e-Hälsa är elektroniska patientjournaler, elektroniska recept, digitala röntgenbilder och webbportaler med hälsoinformation riktad till medborgare.

Alkohol och hälsa

Ministrarna i rådet har uppmanat kommissionen att stödja länderna i derasarbete med att minska alkoholskador. Fokus ligger bland annat på att skydda ungdomar, barn och ofödda barn. Kommissionen uppmanas också att överlämna en slutrapport år 2012 om genomförandet strategin och att redan nu starta analysen av en alkoholstrategi som bör ta vid efter år 2012.

Läkemedelspaketet

Det så kallade läkemedelspaketet har två huvudsyften; dels att förhindra att förfalskade läkemedel når ut på den legala markanden och dels att stärka systemet för säkerhetsövervakning av läkemedel som reglerar läkemedel efter det att de släppts ut på marknaden. Frågan kommer fortsätta behandlas under Spaniens ordförandeskap.

Den nya influensan, H1N1-pandemin

Ministrarna har under hösten diskuterat lärdomar samt framtida utmaningar och samarbete. Den 12 oktober kallade ordförandeskapet till ett extra rådsmöte om den nya influensan. Medlemsländerna bestämmer själva vilka grupper som prioriteras för vaccinering men uppmanade kommissionen att utarbeta en mekanism för medlemsländer att erbjuda vaccin till länder med underskott. EU-länderna enades också om att utveckla samarbetet kring information om influensan och att ge fortsatt stöd till länder utanför EU.

Tobak

Rådet har antagit en rekommendation som uppmanar medlemsländerna att genom lagstiftning på området skydda sina medborgare mot tobaksrök på arbetsplatser, offentliga platser (inomhus) samt på kollektiva transportmedel.

Patienters rättigheter vid vård i andra EU-länder

Ministrarna har inte kunnat nå en politisk överenskommelse om direktivet om patienters rättigheter vid vård i andra EU-länder. Frågan kommer att vidare behandlas under kommande ordförandeskapet.

Hälsosamt och värdigt åldrande

EU-länderna enats om att öka samarbetet om hälsosamt och värdigt åldrande, bland annat genom att utbyta erfarenheter och goda exempel. De har också uppmanat kommissionen att se över pågående EU-arbete inom äldreområdet och, om det är lämpligt, senast under 2011 ta fram en handlingsplan för fortsatta åtgärder.

Läs mer om besluten i artiklarna till höger.

Den 22 december hålls det sista ministermötet under Sveriges EU-ordförandeskap. Miljöministrarna möts i Bryssel för att bland annat diskutera resultaten från FN:s stora klimatkonferens, samt anta slutsatser om farliga kombinationseffekter av kemikalier samt biologisk mångfald efter 2010. Man hoppas även lägga grunden till ett förbud mot fosfater i tvättmedel. Här intervjuas Sveriges miljöminister Andreas Carlgren om mötet.

Läs mer om miljöministermötet via länkarna till höger.

Uttalande av Europeiska rådets ordförande statsminister Fredrik Reinfeldt:
- Republiken Serbien har tagit ett historiskt steg genom att ansöka om medlemskap i EU. Jag ser fram emot att välkomna president Boris Tadić till Stockholm, tisdagen den 22 december då han officiellt överlämnar Serbiens medlemsskapsansökan.

Utdrag ur programmet:

14.30 President Tadić anländer till Rosenbad

Cirka 14.40  Överlämning av Serbiens medlemskapsansökan, Rosenbads gästmatsalar (fototillfälle)

Cirka 15.15 pressträff, Bella Venezia, Rosenbad

Kontakta Roberta Alenius eller Markus Nordström för mer information.
 

Vid miljörådet i Bryssel den 22 december väntas ministrarna, genom att anta slutsatser, ge en signal till kommissionen om att EU-lagstiftningen behöver anpassas för att ta hänsyn till kemikaliers kombinationseffekter. Ministrarna ska bland annat också diskutera utfallet av den precis avslutade klimatkonferensen i Köpenhamn och anta slutsatser om biologisk mångfald efter 2010. Ordförande för miljörådet är Sveriges miljöminister Andreas Carlgren.

Kommissionen uppmanas uppmärksamma kombinationseffekter av kemikalier
Ministrarna väntas anta slutsatser om kombinationseffekter av kemikalier. Det handlar om kemikalier, som i kombination med andra kemikalier, kan vara skadliga för folkhälsan. Riskbedömningar för enskilda kemikalier är inte tillräckliga för att bedöma kombinationseffekterna. Därför vill rådet ge en signal till kommissionen om att EU-lagstiftningen behöver anpassas för att ta hänsyn till kemikaliers kombinationseffekter.

Strax före klockan ett på lördagsmorgonen enades en rad stats- och regeringschefer om en klimatöverenskommelse på FN-mötet i Köpenhamn. Det innefattar bland annat enighet kring tvågradersmålet samt pengar till klimatfinansiering. Överenskommelsen kom efter högnivåförhandlingar i en mindre krets av omkring 30 länder - förutom EU-medlemmar bland andra Kina, Indien och USA.

- Låt oss tala klarspråk, jag hade önskat mig mer. Det här kommer inte lösa klimathotet. Men det är ett första steg, ett viktigt steg, sa statsminister Fredrik Reinfeldt på en presskonferens efter mötets avslutande på natten mellan fredagen och lördagen.

Det danska ordförandeskapet presenterade därefter Köpenhamnsöverenskommelsen, som den kallas, för samtliga av världens länder i det stora plenarsammanträdet på klimatkonferensen. Efter långdragna förhandlingar natten och morgonen igenom - beslut i plenaren måste tas med konsensus - beslöt de församlade länderna att formellt "notera" överenskommelsen vid lunchtid på lördagen.

I överenskommelsen enades de runt 30 ländena om ett åtagande från i-länder på 30 miljarder dollar under perioden 2010 till 2012 för en så kallad snabbstart för anpassning, utsläppsminskningar, forskning och kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländerna, inklusive finansiering för att förhindra avskogning. Även mobilisering av finansiering från år 2020 för utvecklingsländernas behov tas upp i överenskommelsen och beräknas till 100 miljarder dollar per år från och med 2020.
- Vad vi ville uppnå när vi kom hit till Köpenhamn var att ta oss ur dödläget. Antingen gör vi något eller så landar vi i ingenting. Och nu har vi sett länder göra ansträngningar och sätta upp mål. Även länder som sa att de inte skulle göra några åtaganden har presenterat siffror, sa Fredrik Reinfeldt.

Till överenskommelsen kopplas en bilaga där länderna eller landgrupperna kan fylla i sina åtaganden när det gäller utsläppsminskningar eller klimatinsatser. Reinfeldt betonade att överenskommelsen inte är tillräckligt ambitiös för att EU ska ändra sitt utsläppsmål till 30 procents minskning till år 2020.

En fond, the Copenhagen Green Climate Fund, föreslås i överenskommelsen. Genom denna ska pengar kanaliseras för att stötta olika satsningar på anpassning, utsläppsminskningar och teknologiutveckling. En mekanism ska också etableras för att trappa upp tekniköverföring mellan utvecklade länder och utvecklingsländer.

På presskonferensen deltog också EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.
- Denna överenskommelse är bättre än ingen alls, men den ligger helt klart under vår målsättning. Jag döljer inte min besvikelse, sa han, och tillade:
- Men det är första steget i en väldigt viktig process.
 

Allt fler människor bosätter sig och äger egendom i andra EU-länder än där de är medborgare. Det leder till att antalet gränsöverskridande arvsärenden ökar. EU-medborgare involverade i sådana ärenden möts i dag av flera problem. Bland annat är det vanligt att ärenden om samma kvarlåtenskap pågår i flera medlemsstater, vilket är både tids- och kostnadskrävande. EU-kommissionen har därför lagt fram ett förslag till en förordning om arv som ska förenkla för medborgarna.

Förslaget innehåller bestämmelser om i vilket land ett gränsöverskridande arvsärende ska handläggas och om vilket lands lag som ska tillämpas. Vidare finns bestämmelser om erkännande och verkställighet av arvsavgöranden inom EU. Det föreslås också att man inrättar ett europeiskt arvscertifikat – ett dokument som visar vilka som ärver en viss person eller har rätt att ta hand om kvarlåtenskapen och som ska gälla inom EU.

I dag finns det ingen EU-lagstiftning som reglerar gränsöverskridande arvsfrågor. Medlemsstaterna tillämpar olika regler om vilken lag som ska tillämpas och vilken domstol som är behörig. Olikheterna leder till problem när flera länders myndigheter är inblandade i samma ärende. Det är också vanligt att det sker parallella förfaranden i flera medlemsstater.

Nu ska förslaget förhandlas mellan medlemsländerna. Förhandlingarna har inletts under det svenska ordförandeskapet och kommer att fortsätta under kommande ordförandeskap. 
 

Överläggningar pågick fortfarande vid midnatt på klimatkonferensen i Köpenhamn. Runt bordet tillsammans med EU i högnivåförhandlingarna satt bland andra representanter för Australien, Danmark, Indien, Kina, Japan, USA och Afrikanska unionen, samt FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon.

Tidigare på fredagskvällen möttes en rad ledare i en mindre krets för att diskutera hur förhandlingarna kan föras framåt. De deltagande på sidomötet var Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt, USA:s president Barack Obama och utrikesminister Hillary Clinton, Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Frankrikes president Nicolas Sarkozy, Danmarks statsminister Lars Lökke Rasmussen, Storbritanniens premiärminister Gordon Brown och EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.

Andra dagen av rådet för transport, telekom och energi ägnades helt åt telekomfrågor. Ministrarna antog bland annat slutsatser om den digitala utdelningen samt om den framtida strategin för informationssamhället.

En ny digital agenda för Europa
Rådet höll en politisk debatt om EU:s strategi för informationssamhället i2010. Utgångspunkt för debatten var en rapport från kommissionen om de viktigaste resultaten av strategin i2010 under perioden 2005-2009. Rådet antog också slutsatser som understryker betydelsen av en ambitiös gemensam europeisk IT-politik för att nå övergripande mål för tillväxt, jobb, social välfärd och ett bra klimat. Kommissionen ska nu gå vidare med arbetet att ta fram en ny digital agenda för Europa.

Digitala utdelningen
Ministrarna antog slutsatser om kommissionens meddelande om hur den digitala utdelningen kan omvandlas till sociala fördelar och ekonomisk tillväxt. Den digitala utdelningen betecknar de radiofrekvenser som frigörs i och med övergången till digitala (från analoga) tv-sändningar i marknätet. I rådsslutsatserna betonas bland annat den digitala utdelningens betydelse för att nå ut med bredband till glesbygden och att radiospektrum är en begränsad resurs som behöver användas effektivt.

Säker informationsinfrastruktur
Rådet antog också en resolution om skydd av kritisk informationsinfrastruktur. Detta är av vikt bland annat eftersom allt mer av vår informationslagring sker över nätet.
 

Världens ledare sitter återigen samlade för att föra klimatförhandlingarna framåt, efter att tidigare under eftermiddagen ha samlats i mindre grupper. EU-länderna träffades också för ett separat möte vid halv fem-tiden. Tidigare på fredagen talade bland andra Barack Obama, Wen Jiabao, Ban Ki-moon och Fredrik Reinfeldt i plenum på klimatkonferensen.

Syftet med EU:s möte, som sammankallades av Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt, var att informera medlemsstaterna om läget i diskussionerna och koordinera det fortsatta arbetet. Vid lunchtid berättade Reinfeldt att tre huvudproblem har identifierats.

- Det handlar om utsläppsminskningar, finansiering och transparens i de olika åtaganden som länder lovar. Europeiska och afrikanska ledare diskuterar finansieringsfrågan, och ordförandeskapet har säkerställt att det kommer att föras in amerikanska utsläppsreduktionsmål i ett särskilt annex, sa Fredrik Reinfeldt.
 
Enligt Reinfeldt har Barack Obama, som anslöt till FN-mötet frampå förmiddagen, understrukit konditionaliteten. Det vill säga att löftena om finansiering bygger på att det som presenteras är mätbart.

"Avgörande ögonblick"

Flera av ledarna samlades till plenarmöte i den stora plenisalen efter sitt toppmöte. I introduktionen sa Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen att faktumet att så många av världens ledare dykt upp visar hur viktig frågan är.

- Klimatförändringarna är verkliga, växande och brännande. Det påverkar vår säkerhet och våra ekonomier. Det är inte ofta vi har möjligheten att verkligen forma vår framtid, men nu måste vi göra det. Nu är ett avgörande ögonblick för förändring.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon tog vid efter Rasmussen.
- Vi förenas i vårt gemensamma syfte, nu måste vi förenas i handling. Det är dags för sunt förnuft, politiskt ledarskap och mod, sa Ban Ki-moon.

Kina och USA

Kinas premiärminister Wen Jiabao berättade på plenaren om landets planer på att öka användandet av alternativa energikällor, skärpa övervakning och utvärdering av sitt klimatarbete och minska utsläppen.

USA:s president Barack Obama talade också på plenaren.
- Som världens största ekonomi och världens näst största utsläppsnation bär USA ansvar.

Han fortsatte:
- Vi kan omsluta detta avtal och fortsätta att bygga på det. Alla här kommer då att vara med om att bygga en bättre framtid. Eller så kan vi välja att dra ut på tiden och gå tillbaka till samma förlegade argument år efter år tills klimatförändringarna är oåterkalleliga.

Statsminister Fredrik Reinfeldt har samlat sina europeiska stats- och regeringschefskollegor till ett extrainsatt koordineringsmöte, som inleddes klockan halv fem på fredagseftermiddagen. Syftet är att informera medlemsstaterna om läget i diskussionerna på klimatmötet i Köpenhamn och koordinera det fortsatta arbetet. FN:s klimattoppmöte är inne på sitt sista dygn.

Under intensivt snöoväder avslutades andra dagen av slutkonferensen för året för kreativitet och innovation, ”Create. Innovate. Grow.”. Vid en avslutande paneldiskussion var deltagarna eniga om att ökat internationellt samarbete och att engagera fler unga är nyckelfaktorer för att öka kreativitet och innovation.
– Innovation är globalt, vi måste arbeta gemensamt, sade Anna Kirah från konsultfirman CPH Design som deltog i paneldiskussionen. Vi måste utrusta alla människor med de färdigheter som behövs för att ta aktiv del i processen.

Vid paneldiskussionen medverkade representanter från olika samhällssektorer såväl näringsliv som kultursektorn. Shima Niavarani, dramatiker och skådespelare, önskade mer aktivt arbete för att identifiera, söka upp och stödja kreativa människor. En uppgift som kan vara utmanande.
– Du behöver inte vara kreativ för att vara konstnär, du kan vara kreativ när du arbetar i ett företag, sade hon.

Kreativiteten gick hela vägen genom konferensens utformning där svenska skolor utformade konceptet för konferensen. Forsbergs skola, Danshögskolan, Adolf Fredriks musikklasser, Cirkus Cirkör och Södra Latin skapade tillsammans ett koncept som uppskattades av konferensdeltagarna. Hela vägen genom konferensen möttes deltagarna att av idén om fusion där två ting sammanfogas till en ny starkare enhet.

Framstående personer har varit ambassadörer

Året för kreativitet och innovation är ett samarbete mellan EU-institutionerna och medlemsländerna. Under året har 27 framstående personer, exempelvis forskaren och nobelpristagaren Rita Levi-Montalcini och designern Philippe Starck, agerat ambassadörer för året.

På torsdagsförmiddagen presenterade de fyra närvarande ambassadörerna, Karlheinz Brandenburg, Damini Kumar, Dominique Langevin och Ernő Rubik sitt manifest. I manifestet vill de uppmuntra initiativkraft genom utmärkelser och stöd till upphovsrätten, och att ”återuppfinna” utbildningssystemen för att bidra till kvalitet och kreativitet på alla nivåer. Det var något som även deltagarna i paneldiskussionen återkom till. Roger O’Keeffe från Europeiska kommissionen underströk dock att det är viktigt att göra förändringar i hela utbildningssystemet och inte fokusera på enskilda lärare och elevers arbetsinsats.

Under konferens andra dag uppmärksammades även fototävlingen ”Imagine a New World” som är en del av det Europeiska året för kreativitet och innovation. Vinnare blev Daniel Halasz med en fotoserie på temat en ny värld utan gränser.

”Ingen slutpunkt”

Även om året för kreativitet och innovation lider mot sitt slut ville många av deltagarna inte se konferensen som slutpunkt.
– Det är en felbenämning att kalla det för en avslutande konferens. Det här är inget slut utan snarare slutet på början, sade Pete Kercher från organisationen Design for all Europé som besökte konferensen. Det var uppmuntrande att se engagemanget för de här frågorna. Konferensen har varit en passande avslutning på det här året.

Även Jolanta Treile, från Lettlands kulturdepartement uppskattade konferensen. Framförallt uppskattade hon att konferensen gett utrymme för många olika människor att träffas. 
– Det var en annorlunda konferens, men det har varit spännande och det har känts väldigt innovativt, sade hon.

Innovation i kampen mot fattigdom

Efter året för kreativitet och innovation, väntar det Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning. Vid paneldiskussionen konstaterade Joakim Palme, vd för Institutet för framtidsstudier att innovation är en viktig ingrediens även i det arbetet.
– Det finns innovationer därute som kan hjälpa till för att bekämpa fattigdom. Och vi får inte falla i fällan att se på det som en policy för att hantera den fattiga världen, utan snarare något som alla tjänar på.

Även det svenska ordförandeskapet närmar sig sitt slut. Efter den avslutande paneldiskussionen berättade Luis Delgado från det kommande spanska ordförandeskapet om hur arbetet med frågorna kommer att fortsätta.

Dagen avslutades med svenska traditioner i form av två luciatåg. Det första tåget stod Cirkus Cirkör för. Publiken fick bland annat möta en två och en halv meter lång Lucia, en beatboxande jultomte och en jonglerande stjärngosse. Det andra luciatåget var av mer traditionellt slag, med elever från Adolf Fredriks musikskola. Ett tåg som rörde såväl dagens moderator Katti Hoflin som säkert en och annan i publiken till tårar.

De stats- och regeringschefer som i natt möttes för att lösa knutar i klimatförhandlingarna samlades återigen på fredagsmorgonen. USA:s president Barack Obama anslöt till mötet vid tiotiden och intensiva diskussioner pågår.

- Det har varit bra samtal i konstruktiv anda i natt. Vi hoppas kunna få fram en politisk paraplyöverenskommelse, sa statsminister Fredrik Reinfeldt efter nattens möte.

Det är cirka tjugofem stats- och regeringschefer som möttes i natt och som fortsätter sina överläggningar på morgonen. I egenskap av EU-ordförande var statsminister Fredrik Reinfeldt sammankallade tillsammans med kommissionsordförande Barroso. Överläggningarna leds av Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen.

Till deltagarna hör bland andra Frankrikes president Sarkozy, Tysklands förbundskansler Merkel, Storbritanniens premiärminister Brown, Sydafrikas president Zuma, Brasiliens president Lula och Rysslands president Medvedjev. Tanken är att FN:s klimatkonferens ska avslutas idag, så tiden för överläggningar är knapp.